Hejsan eller nått :)
Idag va det dags för skola. Gjorde ingenting, kanske kopiera nåra saker och sen hade vi 3 korta pass och sen fick vi sluta 1. Helt onödigt, och nu har vi hemstudiedagar tisdag och onsdag. Så är hemma nu i två dagar till. Ganska tjill, men måste ändå plugga -.-
Tänkte gå förbi pappas grav idag men det blev inte av. Känns jätte dåligt för jag har inte vart där på jätte länge. Jag känner inte att det är ett måste att jag måste gå dit men det skulle bara kännas mycket bättre. Men nu när vi inte bor lika nära längre så blir det allt mer sällan man går dit. Jag tittade i ett gammalt album igår som (min mamma gav mig julafton 2004 efter pappa dött) det är massa bilder på mig och pappa. Jag fick panik när jag tänkte att jag skulle glömma bort han, hur han ser ut, hur han prata hur han skratta och allt sånt där så va tvungen att kolla.. Tänk om jag nån dag bara glömmer bort han? Gör man inte det? Asså minnerna kommer jag alltid ha kvar och så med asså allt annat? Jag har inte fått "träffa" min pappa på 4 år, det är väl inte konstigt att man glömmer? Eller? Jag vet inte vad, men jag får panik av bara känslan.. Att glömma vem min pappa va? Han försvann liksom för tidigt ifrån mig. Om man inte har förlorat någon kan det vara svårt att förstå känslan men dom som har känner nog exakt likadant. Jag vet inte varför jag skrev det nu men det är bara grejer jag tänkte på igår.. Men nu blev det här inlägget lite dystert, men det får det bli. Kan skriva ett litet gladare senare kanske. Ska gå upp och äta nått nu och kolla på tv eller nån film. Men skriver kanske senare. Kyss