Eller inte. Men man kan ju alltid hoppas att ni gjort (: Lite tror jag faktiskt iaf. Det har hänt ganska lite och ganska mycket efter jag skrivit. Kan ta lite av vad som heaaant.
Tisdag va jag bara i skolan halva dagen för va fortfarande sjuk så jag och Louise orkade inte med skolan så vi gick hem till Lojsan Sarah va också där en snabbis. Vi kolla film och "plugga".
Onsdag va jag i skolan igen. Blev klar och redovisade engelskan och kompletterade no provet så nu har man ett spikat vg i no, eller aa det beror väl på teknik rapporten (som fortfarande inte är klar). Och sen efter skolan träffade jag William, Kalle och Danne en snabbis innan jag åkte hem.
Tordag/igår hade vi studiedag. Robban och jag skulle åka och hämta passen till mig och Erika. Men det sket sig. Jag åkte hem till Louise där Sarah också va så kollade vi på film och åt mat och kladdkaka :) Hade tänkt plugga egentligen men vem fan orkar..?

Och idag är det fredag. Kom en halvtimme försent men missa bara samlingen. Sen hoppade jag mitt seminarium och efter 11 hade jag bild resten av dagen.. Tråkigt värre men Sarah gjorde allt mycket roligare (: Och efter skolan följde jag med Elsa till slussen och så mötte jag Sarah en snabbis. Fick sen stressa till gubbis för att ta spruta, den sista vaccin sprutan "mot" livmoderhalscancer. Gjorde piss ont! Erika fick hålla mig i handen och jag började gråta.. Haha pinsamt (a)

Annars har det varit sjukt jobbigt efter sprutan.. Jobbigt att gå in på det men måste nästan berätta. Men Diesel finns inte mera förutom i våra hjärtan. Våran sötnos fick somna in idag. Ni undrar säkert varför men han hade nått psykiskt fel i huvet som gjorde att vi inte kunde ha kvar han, orkar inte gå in på detaljer men det fanns inget annat att göra. Så de ganska piss. Grät hela vägen hem när Robban hämta mig från gubbis och har gråtit sen jag kom hem. Fattade aldrig att det skulle vara såhär jobbigt. Men att komma hem och inte se Diesel springa fram och vifta på svansen kändes så jävla konstigt. Att inte höra han eller kunna ropa på han.. Men nu är det som det är, han får hoppa på rosa molnen (Sarah som sa) och må bra så ses vi nån vacker dag.
Du va den finaste hunden och du fyllde en plats i mitt hjärta som kommer bli svår att fylla. Det är grymt tomt utan dig, saknar dig mer och mer för varje sekund och kommer göra det livet ut. Älskar dig föralltid pucko, glömmer dig ALDRIG.
Vila i frid..