Att en sak som är så lätt kan vara så jävla svår. Vad händer om jag gör det och vad händer om jag låter bli? Fan att jag inte bara kan släppa allt som varit och bara göra det jag vill göra utan att tänka på allt som har hänt innan och allt du gjort. Fan att det stoppar mig. Men är så jävla rädd, och det är svårt att vara modig och rädd samtidigt. Jag vet inte hur jag ska göra och vet inte vad jag kommer göra om ingenting händer och allt fortsätter som ingenting nånsin har hänt. Men vill inte ge dig tanken att jag glömt det som hände och allt är som vanligt och bra igen för det är inte så. 
Fan, visa dig mogen. För jag tröttnar snart..